skip to Main Content
En Bok Om Musikbranschen: ”Anything For A Hit”

En bok om musikbranschen: ”Anything for a hit”

Musikbranschen är inte en jättemysig bransch alla gånger. Och om du trodde att endast rockstjärnor beter sig illa medan folket på skivbolagen snällt håller sig bakom sina skrivbord och därefter kör bilen raka vägen hem får du tänka om en aning. Åtminstone vad gäller skivbolagens chefer. Där finns det en del personer som har en attityd och livsstil som många artister nog inte ens är i närheten av.

En person som har skrivit en bok som ger en inblick i den här världen av droger, dekadens och dåliga vanor är Dorothy Carvello. I hennes bok ”Anything for a Hit” får läsaren veta mer om en värld som inte många har fått chans att uppleva på egen hand.

Boken innehåller över 200 sidor och läser man igenom boken får man läsa om att mer än en och annan chef för skivbolag helst själva vill leva ett liv typiskt för en rockstjärna. Något som de även kan göra utan att få allas blickar riktade mot sig eftersom de enklare glider under radarn än en känd artist som paparazzifotografer övervakar och förföljer. Att vara kändis har sina nackdelar. Att vara rik har kanske också det, men paparazzikulturen är inte en av dem, inte i samma utsträckning.

Dorothy Carvello har sin bakgrund inom skivbranschen. Hon började jobba på 1980-talet för en mäktig skivbolagsdirektör, Ahmet Ertegun. Vid den tidpunkten var han redan nära åldern för pension. Det hindrade inte Ahmet Ertegun, grundare av Atlantic records och med en aristokratisk bakgrund, från att festa loss som om han fortfarande var ung. Och med en förmögenhet som kan beskrivas som galet stor hade han råd att kosta på sig festligheter av det mer extravaganta slaget.

I Dorothy Carvellos bok skildras han även som en person som inte längre tar någonting på allvar. I mitten av åttiotalet menar han att det som gäller är synth, metal och pop av det slag som spelades på radio eller som man kan köpa på skiva på sidor som Ginza eller Cdon med en CDON rabattkod eller fri frakt. Kanske på vinyl, för att få en liten känsla av det glada 1980-talet.

Tänk Wham eller Tina Turner, till exempel. Föga spännande för en musikkritiker men det gick hem hos de hungriga massorna.

Hur som helst är Ahmet Ertegun vid det här laget mest intresserad av att leka. Och nog leker han alltid. Han har rika vänner, obscent dyra leksaker och dyra levnadsvanor. Men tyvärr också en rätt sunkig syn på kvinnor. Vid det laget hade han varit boss på skivbolag, eller åtminstone en viktig kugge i dem, i fyrtio år. Han åtnjöt respekt från andra viktiga namn i branschen.

Boken skildrar fester, droger och inköp av prostituerades tjänster. Där finns skrönor om artister som gör extranummer eller gig endast för Ahmets skull. Men i boken skildras även en person som ibland behandlar även manliga kollegor rätt illa. Den är värd en genomläsning, inte minst för inblicken i vilken sunkig och manlig bransch som musikbranschen kan vara.